Oljeindustrins boom under 70-talet ledde till att flera personer blev snabbt förmögna vilket i sin tur ledde till att dessa individer sökte sharia-efterlevda (sharia-compliant) investeringar för att säkra och utöka sitt välstånd. Det var först under tidigt 80-tal som denna efterfrågan möttes av bankvärlden. (Jamalaldeen, Islamic Finance for Dummies, s.166, 2012)
Pionjären för islamiska fonder i världen är ”The Amanah Income Fund (AMANX)” som grundades i juni 1986 i USA med fondförvaltaren Nick Kaiser i spetsen. Fonden följer vissa sharia-kriterier och riktar sig till både muslimer och majoritetssamhället i stort. (Jamalaldeen, Islamic Finance for Dummies, s.167, 2012)
I Sverige har det gjorts försök att lansera fonder som möter muslimers behov utan större resultat. Fondbolaget Selector Management var först med att lansera en fond i Sverige 2008 under namnet ”Selector World Shariah Value”. Det var en globalfond med 110 bolag från hela världen. Lanseringen möttes dock med svalt intresse bland målgruppen.
(https://www.svd.se/a/06374416-0fe9-3862-84d3-e46b474fe23f/fiaskostart-for-shariafond)
Slowlax inspireras av idén att möjliggöra för den muslimska målgruppen att investera på börsen i linje med sin tro.
Halalinvesteringar på börsen ryms inom ramen för etiska investeringar. Till exempel är det ej tillåtet att investera i företag som har sin kärnverksamhet i tobak, alkohol och hasardspel. Vidare behöver varje investering leva upp till vissa finansiella nyckeltal.
AAOIFI (Accounting and Auditing Organization for Islamic Financial Institutions) är en världsledande normgivande branschorganisation som huvudsakligen utvecklar och ger ut standarder för den globala islamiska finansindustrin. Kriterierna för sharia-efterlevnad som bestämmer huruvida en investering på börsen är tillåten eller ej baseras på sharia-standard nr. 21:
Affärsscreening: är företagets kärnverksamhet och dess kärnprodukter tillåtna?
Tillåtet att investera i företag där intäkterna från ej tillåtna aktiviteter utgör mindre än 5 % av företagets totala omsättning.
Räntebärande skulder:
= Totala räntebärande skulder / börsvärde
Nyckeltalet får ej överstiga 30 %
Räntebärande värdepapper:
= (kassa + tillgodohavanden hos bank + kortfristiga placeringar) / Börsvärdet
Nyckeltalet får ej överstiga 30 %
Källor:
Accounting and Auditing Organization for Islamic Financial Institutions, Sharia’ah Standards, 2015, ISBN: 6-9616-01-603-978
Jamal
